Lånelöfte när man är sjukskriven: går det?

Ingen regel säger nej, men kalkylen gör det ofta

Det finns ingen bestämmelse som säger att en sjukskriven inte får låna till en bostad. Kravet på banken är allmänt hållet: enligt konsumentkreditlagen ska den pröva om du har ekonomiska förutsättningar att fullgöra avtalet, och kredit får bara lämnas om du har det.

Hela frågan ligger alltså i vilken inkomst banken vågar räkna med, inte i din diagnos. Och där skiljer sig sjukskrivning från de flesta andra situationer på två sätt samtidigt: inkomsten är lägre, och den har ofta inget känt slutdatum.

Därför beror svaret nästan alltid på vilken sorts sjukskrivning det handlar om.

Ingen rad i tabellen är en regel. Bankerna gör sin egen bedömning, och två banker kan svara olika på samma underlag.

Sista raden är ändå värd att skilja ut. Sjukersättning är beslutad tills vidare, och en varaktig inkomst är i bankens ögon något helt annat än en tillfällig, även när beloppet råkar vara detsamma.

Sjukpenningen har ett tak, och det är taket som gör hålet

Sjukpenning är 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst, multiplicerat med 0,97. Men bara upp till ett tak på tio prisbasbelopp, vilket för 2026 är 592 000 kr om året. Passerar sjukskrivningen 365 dagar sänks nivån normalt till 75 procent.

Hela trappan, från karensavdraget till Försäkringskassans nivå, står på en egen sida. Det som spelar roll för lånelöftet är slutnivån, för det är den banken räknar på.

Två räkneexempel med påhittade löner, så att storleksordningen blir konkret.

Tjänar du 34 000 kr i månaden ligger din SGI på 408 000 kr om året, alltså under taket. Sjukpenningen blir 26 400 kr i månaden före skatt. Bortfallet är 7 600 kr, knappt en fjärdedel.

Tjänar du 55 000 kr i månaden är årsinkomsten 660 000 kr och taket biter. Sjukpenningen räknas bara på 592 000 kr och blir 38 300 kr i månaden. Bortfallet är 16 700 kr, ungefär 30 procent, alltså mer än dubbelt så mycket i kronor.

Efter ett år faller båda ytterligare, till omkring 24 700 respektive 35 900 kr i månaden.

Poängen är inte att den ena har det värre. Poängen är att lånelöftet krymper snabbast för den som tjänar mest, eftersom taket inte flyttar sig med lönen.

De två andra reglagen: belåningsgrad och amortering

Inkomsten är den del du inte kan göra något åt just nu. De två andra går att räkna på i förväg.

Sedan 1 april 2026 står bolånereglerna i lag i stället för i Finansinspektionens föreskrifter. Belåningsgraden får vara högst 90 procent när du köper en bostad, alltså minst 10 procent i kontantinsats. Utökar du ett befintligt lån är gränsen 80 procent.

Amorteringen ligger i samma lag. Över 70 procents belåningsgrad är kravet minst 2 procent om året, mellan 50 och 70 procent minst 1 procent. Det skärpta kravet på ytterligare 1 procent för den som lånat mer än 4,5 gånger årsinkomsten togs bort samtidigt, vilket är den enskilt största lättnaden för den vars skuldkvot råkar räknas på en tillfälligt låg inkomst.

I kalkylen syns amorteringen som en kostnad, inte som ett sparande. Ett lån på 2 400 000 kr på en bostad för 3 000 000 kr ger 80 procents belåningsgrad, alltså 2 procent, alltså 48 000 kr om året eller 4 000 kr i månaden. Det beloppet drar ned din marginal på precis samma sätt som räntan gör, trots att pengarna går till dig själv.

Amorteringen är det enda som faktiskt går att pausa

Har du redan ett bolån när sjukskrivningen kommer finns en ventil i lagen. Kreditgivaren får låta dig avstå från att amortera under en tid om det finns särskilda skäl, och sjukdom är det klassiska exemplet.

Tre saker om den ventilen är värda att veta innan du ringer.

Den är inte en rättighet. Lagen säger att banken får medge undantaget, inte att den ska, och bedömningen görs individuellt.

Den är tänkt att vara tillfällig, även när det som orsakade den inte är det. Utgångspunkten är att amorteringen ska återupptas.

Och den gäller ett befintligt lån. Ett nytt lånelöfte hjälper den inte, eftersom kalkylen då fortfarande måste bära den amortering du skulle börja med.

I exemplet ovan frigör en paus 4 000 kr i månaden, vilket är drygt halva bortfallet i det första löneexemplet. För den som redan bor kvar är det ofta den största spaken som finns.

Räkna på din egen sjukskrivning innan du frågar banken

Om du får ett lånelöfte är bankens fråga. Om du klarar lånet när sjukskrivningen drar ut på tiden är din, och den kan du svara på i förväg.

Det är också den räkningen ett kalkylblad är sämst på. Sjukpenningen ligger på en nivå i två veckor, en annan i elva månader och en tredje därefter, medan amorteringen, räntan och räkningarna ligger still. Ska det synas i en formel måste varje datum ligga rätt och saldot föras vidare månad för månad.

I monnely lägger du in perioden som ett scenario: inkomsten ändras vid rätt datum, lånen står kvar, och du ser vilken månad saldot dyker under noll. Din riktiga plan står orörd så länge du bara testar.

Ställ svaret mot hur stor buffert du har. Är glappet 7 600 kr i månaden och bufferten 30 000 kr räcker den knappt fyra månader, och det är en siffra värd att känna före lånelöftet, inte efter.

monnely är ett planeringsverktyg, inte juridisk eller finansiell rådgivning. Bankernas kreditbedömning skiljer sig åt, och reglerna för amortering och belåningsgrad ändras över tid.