Om jag blir arbetslös, hur länge räcker pengarna?

Taket är lägre än de flesta räknar med

Arbetslöshetsförsäkringen ersätter inte din lön. Den ersätter en andel av en inkomst upp till ett tak, och taket är lågt i förhållande till vad många tjänar. Sedan den nya inkomstbaserade försäkringen började gälla den 1 oktober 2025 är den högsta ersättningsgrundande inkomsten 34 000 kronor i månaden.

Andelen beror på hur länge du varit medlem i en a-kassa: 80 procent vid minst tolv sammanhängande månader, 60 procent vid sex till elva månader, och 50 procent för den som varit medlem kortare tid än så eller inte alls.

Det ger en enkel takberäkning. 80 procent av 34 000 kr är 27 200 kr före skatt, och mer än så blir det inte oavsett vad du tjänade. Har du 45 000 kr i månadslön saknar de sista 11 000 kr betydelse för ersättningen, och fallet blir därefter.

Nivån ligger inte still, den trappas ner två gånger

Det som gör arbetslöshet svårare att planera för än en sjukskrivning är att nivån sjunker medan du fortfarande är kvar i den. Ersättningsnivån trappas ned med 10 procentenheter efter 100 ersättningsdagar, och med ytterligare 5 procentenheter efter 200.

Trappstegen räknas i ersättningsdagar, alltså de dagar ersättning faktiskt betalas ut, inte i kalenderdagar.

Hur många ersättningsdagar du har, 66, 100, 200 eller 300, beror på hur många månader du haft tillräcklig inkomst innan arbetslösheten. Har du en kort period hinner nedtrappningen aldrig slå till, men då tar dagarna slut i stället, vilket är värre.

Lånen märker ingenting

Ersättningen sjunker i två steg. Bolånet, billånet och kreditkortsfakturan gör det inte. En amortering på 6 000 kr i månaden är exakt lika stor dag 250 av en arbetslöshet som den var sista arbetsdagen.

Därför är den intressanta frågan inte hur mycket a-kassan ger, utan hur många månader du klarar dig på den. Uträkningen är kort: ta dina fasta kostnader, dra av ersättningen efter skatt, och dela bufferten med underskottet.

Ett räkneexempel med påhittade men rimliga siffror. Fasta kostnader 24 000 kr i månaden, varav 6 000 kr går till ränta och amortering. Anta att ersättningen efter skatt blir 21 000 kr. Underskottet är då 3 000 kr i månaden, och en buffert på 60 000 kr räcker i tjugo månader.

Byt bara ut lånedelen mot 12 000 kr, så blir fasta kostnader 30 000 kr, underskottet 9 000 kr och samma buffert räcker i knappt sju månader. Skulderna är alltså det som avgör hur lång tid du har på dig, inte bufferten.

Varför ett kalkylblad tappar bort det här

Uträkningen ovan håller så länge underskottet är konstant. Det är det inte. Nivån trappas ner vid dag 101 och igen vid dag 201, bufferten krymper hela tiden, och när den är tom blir frågan vilket lån som ska få stå tillbaka först. Det är lavinmetoden igen, fast med mindre pengar att fördela.

Det är tre rörliga delar som ändras vid olika tidpunkter, och det är precis den sortens räknande som ett kalkylblad gör dåligt. I monnely lägger du in en period på a-kassenivå som ett scenario och ser månad för månad när bufferten tar slut och vad som händer med ditt skuldfria datum. Din riktiga plan ligger kvar orörd bredvid.

monnely är ett planeringsverktyg, inte finansiell rådgivning. Din ersättning beräknas individuellt av din a-kassa, och reglerna ändras över tid.