Amorteringsfritt under föräldraledigheten: går det?

Lagen nämner inte föräldraledighet med ett ord

Sedan 1 april 2026 står amorteringskravet i lag. Den lagen innehåller en ventil: finns det särskilda skäl under lånets löptid får kreditgivaren medge att du under en begränsad period inte amorterar.

Läs den meningen långsamt, för två ord i den avgör hela frågan.

Får, inte ska. Det är ett medgivande från banken, inte en rättighet du kan kräva. Två banker kan svara olika på samma underlag, och ett nej går inte att överklaga någonstans.

Särskilda skäl, utan exempel. Lagen räknar inte upp vad som räknas som särskilda skäl, och nämner alltså varken föräldraledighet, sjukdom eller arbetslöshet. Bedömningen är bankens.

Det är värt att veta innan du ringer, eftersom mycket som skrivs om saken låter som att föräldraledighet automatiskt kvalificerar. Den ansökan kan avslås, och den som redan räknat med pausen i sin budget står då sämre än den som räknat utan.

Vad pausen är värd, i kronor per månad

Amorteringskravet hänger på belåningsgraden, alltså lånet delat med bostadens värde. Över 70 procent är kravet minst 2 procent av lånebeloppet om året. Mellan 50 och 70 procent minst 1 procent. Under 50 procent finns inget krav alls.

Två räkneexempel med påhittade men rimliga tal.

Lånar du 2 400 000 kr på en bostad värd 3 000 000 kr ligger belåningsgraden på 80 procent. Amorteringen blir 2 procent, alltså 48 000 kr om året eller 4 000 kr i månaden.

Ligger lånet i stället på 2 000 000 kr för samma bostad är belåningsgraden knappt 67 procent. Då är kravet 1 procent, alltså 20 000 kr om året eller drygt 1 650 kr i månaden.

Det är alltså den summan en paus frigör. Skillnaden mellan de två exemplen är mer än dubbla beloppet, på samma bostad, vilket är värt att räkna fram innan du bedömer om det är värt ansökan.

Räntan betalar du under tiden precis som vanligt. Det är bara avbetalningen som pausas.

Ställ den mot vad föräldrapenningen faktiskt ger

Pausen är den ena halvan av räkningen. Inkomstbortfallet är den andra, och det är oftast det större talet.

Föräldrarna får 480 dagar per barn att dela på. Av dem ligger 390 på sjukpenningnivå, alltså beräknade på din inkomst, och 90 på lägstanivå. På sjukpenningnivå får du mellan 250 och 1 259 kr per hel dag för 2026. På lägstanivå är beloppet 180 kr per dag oavsett vad du tjänar.

De 90 lägstanivådagarna är den post som oftast överraskar. 180 kr om dagen är omkring 5 400 kr i månaden, och hamnar de sist i ledigheten krockar de med månaderna du kanske räknat med att vara tillbaka i arbete.

Därtill styr uttagstakten mer än de flesta tror: ersättningen betalas per uttagen dag, så fem dagar i veckan ger väsentligt lägre månadsbelopp än sju.

En paus på 4 000 kr i månaden täcker alltså sällan hela glappet. Den gör det uthärdligt, vilket är ett annat påstående.

Skulden försvinner inte, den flyttar

Under pausen minskar inte lånet. Ett år utan amortering på 4 000 kr i månaden betyder 48 000 kr som står kvar på skulden när ledigheten är slut.

Det gör två saker. Räntan fortsätter räknas på ett högre belopp än den annars hade gjort, och belåningsgraden sjunker inte, vilket spelar roll om du hoppats komma under en gräns.

Och när pausen upphör återgår kravet. Har du kortare tid kvar till samma mål kan månadsbeloppet bli högre än det var innan. Det är den delen som gör att pausen känns billig i mars och dyr i november året därpå.

Det betyder inte att den är fel. Ett andrum som räddar bufferten är ofta värt mer än de kronor det kostar, eftersom en tömd buffert är det som tvingar fram dyra lån. Men avvägningen ska göras med båda talen framme, inte bara det som syns nästa månad.

För en bredare bild av vad amorteringsfrihet innebär i allmänhet finns en egen sida.

Räkna på hela ledigheten innan du ringer banken

Frågan banken svarar på är om du får pausa. Frågan som avgör om du borde är din egen, och den går att besvara i förväg.

Det är också den räkning ett kalkylblad hanterar sämst. Inkomsten ligger på en nivå medan du tar ut sju dagar, en annan om du går ner till fem, och en tredje om lägstanivådagarna hamnar sist. Under tiden ändras amorteringen vid ett datum och tillbaka vid ett annat, medan räntan och de fasta utgifterna ligger still. Ska det synas i formler måste varje datum ligga rätt och saldot föras vidare månad för månad.

Så gör monnely den räkningen: du lägger in ledigheten och pausen som ett scenario med rätt datum och ser vilken månad saldot dyker under noll, innan den månaden kommer. Din riktiga plan står orörd så länge du bara testar.

Har du fler skulder än bolånet under ledigheten hör de hemma i samma bild, eftersom det ofta är de dyra småskulderna och inte bolånet som avgör om månaden går ihop.

monnely är ett planeringsverktyg, inte juridisk eller finansiell rådgivning. Bankernas bedömning av särskilda skäl skiljer sig åt, och beloppen från Försäkringskassan ändras vid årsskiftet.